Dramat om Arnljot från Gällö utspelas under 1000-talet i Jämtland och Norge. Titelgestalten är en jämtländsk stormannason, Arnljot från Gällö. Det var avtalat att han skulle gifta sig med Frösö -hövdingens dotter Gunhild och därigenom ärva hövdingadömet. Arnjlot hade dock dragit iväg på ett vikingatåg och när han återvände hade Gunhild gift sig med en annan och hennes far själv gjort anspråk på kungatiteln. Arnljots fiender retar honom med följd att han bryter tingsmötets fred då han dödar sin rival. Arnljot strider mot Gudfast i den nutida versionen av spelet. Han döms då fredlös och flyttar till västra jämtlandsfjällen där han lever i många år. Han får en ung sameflicka, Vaino, som tjänarinna vilken blir förälskad i Arnljot. Arnljot blir intresserad av kristendomen och beger sig slutligen till den kristne kung Olav i Norge där han blir döpt. Dramats sista akt behandlar slaget vid Stiklestad i Norge där Arnljot och kungen blir dödade.

Historiskt är Arnljot känd från de isländska sagorna där vi får veta att Troar lagman dömde Arnljot fredlös. Utifrån dessa kan man utläsa att det förekom en tävlan från söder och väster om herraväldet över jämtarna redan vid denna tid. Under de första årtionderna på 1000-talet skickades sändebud från Tröndelagen för att kräva skatt av jämtarna, men de blev dräpta. År 1026 sändes en grupp på elva män vilka framträdde inför tinget som leddes av Troar, dessa blev tillfångnatagna. Enligt legenden skulle deras fångvaktare ha övervägt att ta några av dem till blotsoffer, vilket antyder att människooffer ännu förekom vid denna tid. Två av fångarna lyckades rymma och lyckades ta sig tillbaka till Tröndelagen med hjälp av Arnljot. Det har spekulerats att den historiske Arnljot var en ståtrövare som rånade handelsmän och andra resande när de färdades till och från Norge längs med vägen mellan Skalstugan och Stiklestad.   Verner von Heidenstams tolkning av Arnljots levnadsöde: Dråpet Slaget vid Stiklestad